Rödsprängt slem och relativ livstidsproportionalitet
Ju mer jag lever, desto oftare blöder jag. Livstid är relativ. Proportionell. Vid tolv års ålder blödde jag en gång i månaden. Nu blöder jag... oftare. Ju mer jag lever desto oftare blöder jag.
Jag la min menskopp i handfatet, satte på kranen och torkade mig. Blod, blod, blod. Jag har i genomsnitt 28,5 dagar per cykel. Det varierar mellan 27 och 33 dagar. Det är ändå kortare och kortare mellan gångerna. Jag blöder oftare. Ju mer jag lever desto oftare blöder jag. Handfatet halvfullt och blodet och äggviteämnet simmade runt som yngel i vattnet.
Rent matematiskt räknat/tänkt är en dag 100 % av ens liv när man är nyfödd. Ens första dag är 100% av ens liv. Ens andra dag är 50% av ens liv. Ens tredje dag är 33,3% osv. Intervallet mellan menstruationerna minskar på samma sätt. När jag var tolv år gick ungefär 0,65 % av mitt liv mellan menstruationerna. Nu går det 0,28%. När man är 45 går det 0,17 %. Ju mer man lever desto oftare blöder man. Tur att det slutar till sist.
Jag blöder och blöder och blöder. Jag blöder oftare. Ju mer jag lever desto oftare blöder jag. En varm smet. Ett glatt slajm. Äggvita och stärkelse? Glidmedel. Rödsprängd smörja. Mot blygdläpparnas gom, förbi klitoris. Som ett hölje av slem på pappret. Torka, torka, torka. Går åt mycket papper. Rulla, rulla, rulla. Tre varv, dra av. Torka. Rulla, rulla, rulla. Dra av. Torka. Torka, torka, torka. Jag blöder och blöder och blöder. Varje månad, tätare och tätare. Jag blöder oftare. Ju mer jag lever desto oftare blöder jag.
Långa strängar som når ner till toalettvattnet. En känsla av att litegranna höra ihop.
Droppar som sakta rinner ner längs med slajmrepet. Släpper, dovt plopp, en klump i vattnet. Om man hade velat kunde man spå i det som man spår i kaffesump och teblad. Jag ser en björn och en tjäder. Om man skulle peta på det med en pinne eller nått så minns man hur det känns att röra det. Hur klumparna framträder och bildar egna formationer. Visar, glider, var dom hör hemma. Förbi fingrarna.
Jag verkar bli sämre på att ta hand om det. En blodsträng har lagt sig mot låret där jag står med neddragna byxor. Häromdagen kom en bloddroppe på badrumsmattan. Ju mer jag blöder desto mindre bryr jag mig. Jag kommer aldrig glömma när jag blödde ett tjockt grenverk mitt i rummet. Ner för låren, ut på benen. In på toa. Torka, torka, torka. Buga till publiken.
Spola. Se så allt kom med. Skölja av koppen. Vika ihop och stoppa in. Trycka lite längre upp. Ta tvål ur pumpen. Varmvatten, tvåla, tvätta. Det kan vara då eller senare koppen fäller upp sig. ”Dock” känns det som att det låter.
Jag fick mens på påsklovet 1997. I år fyller min mens 16. Big girl!
Have yourself a mensröd little christmas
Det står rader av menskoppar på apoteket, det hänger rader av tampongörhängen på galleriet, i granen hänger färgranna tamponger. Julen är här och den är som vanligt mensröd, och kanske mer än någonsin tidigare! Den här senaste veckan har faktiskt verkligen varit den bästa mensveckan någonsin. Bland allt mensfint som hänt kan nämnas följande i kronologisk ordning: 1) Jag har stått på en julmarknad med nya kollektionen menssmycken (både nya armband och uppdaterade örhängen). 2) Jag har fått ut valda alster i stans absolut roligaste galleri (urban artroom)! 3) Går in på ett apotek för att köpa allergimedicin och ser en hel hylla med Lunette menskoppar och menskoppstillbehör! Fan vad roligt det är att det händer så mycket!
Jag mins när jag jag sålde min första kollektion tampongörhängen för många år sedan på nordstan. Då var det så många som tyckte de var äckliga och "inte tyckte det var konst" att jag fick sälja dem (trummvirvel) under disken! På marknaden i tisdags var det en eller två muttrande tanter som gick förbi: kollandes liksom på bordskanten, lite på smyckena, lite på golvet. De sa helt kort: "..nääe...? Nä." medans de passerade. Men det var så många som gillande pekade, höll upp, log och skrattade! Viktor Byhr, som driver Urban Artroom reagerade så jävla bra också. Han bara gillade dem! Han såg that it was good. Att det kan få vara så enkelt! Jag visar genialisk produkt, kreddig gallersit gillar den. Så jäval kul att de funkar. Så jävla kul att mens funkar. Visst är det en sorts provokation. Och det får det väl vara? Jag vill locka till mer än skratt. Jag vill att alla tänker på mens. Pratar om mens. Kommer ihåg en gång när de hade oralsex+mens. Pratar om hur lång cykel de har. Hur det var att komma i klimakteriet. Hur kladdigt på fingrarna det kan bli när man tömmer sin menskopp. Ut ur trosona, in i offentligheten hade jag som paroll för ett par år sedan och egentligen är det precis så jag fortfarande tycker. Mens är mer än blod. Mens är allt. Eller på latin: Menstruis est omne! Det du! Latin!
Jag ringde till apotek hjärtats växel igår för att få tag i någon som kunde berätta lite om hur det gått, och hur de tänkt, och hur det tagits emot när de tagit in menskoppar i butikerna. Jag växlades och kopplades runt ett par gånger innan jag och hon i växeln konstaterade att det kanske var presschefen jag skulle prata med. Så hon kopplade och signalerna gick fram och en Christoffer svarade och jag berättade. Om mensfrågor, om mensbloggen om hur kul det var att de tagit in en menskopp i sortimentet. Det blev tyst. "Vad sa du att du gjorde, sa du..?" frågade Christoffer. Och jag förtydligade om mensens viktighet och vad menskoppen är och att jag undrade om de hade planerat att ta in några fler alternativare mensskydd och hur försäljningen av kopparna hade gått? Det blev tyst igen. "....du har kommit till S E Banken", sa Christoffer.
Ett sant lolmoment. Jag skrattade, han fnissade, jag förklarade att jag trodde att jag kommit till ett apoteks presschef och vi konstaterade att det var ett jävligt roligt misstag.Sedan postade jag en status på fejset om detta och folk gillade och kommenterade. Så i morse när jag vaknade hade apotek hjärtats officiella facebooksida kommenterat med nummer till presschefen Charlotte af Klerker och allt! Så vi nu har jag pratat med henne. Hon berättade att de finns i deras 60 största butiker och att i de andra går de att beställa. De har tagit in menskoppen på grund av stor efterfrågan från kunderna. Det tycker jag är extra roligt. Dessutom har de aldrig tidigare fått ett så fint och positivt mottagande i sociala medier pga en ny produkt. Det är ännu extrare roligt. Det har konstaterats förr: menskoppsanvändare är en ovanligt högljudd konsumentgrupp. Jag skulle vilja utnämna den till ärets bästa julklapp. Lätt. Det är längt fler än jag som kan intyga att det förändrar ens liv.
Dessutom har jag haft mens den här veckan, och det längre än någonsin: en whooping 8,5 days in a row! Booyah!
Hönsmens
Ägg är höns motsvarighet till mens. Så vitt jag förstått är det inte mycket att orda om. Så är det bara. Många äcklas av det, många har aldrig tänkt på det, andra frossar glatt vidare. Jag utgår från det, och älskar ägg! Jag åt, jag googlade och jag hittade ett litet radioklipp från förra påsken.
Radioperson läste Pettson och Findus och blev fundersam. Kom till jobbet och ringde man som jobbar med ägg (har höns och säljer hönsägg) om våra vanliga frukostägg är hönsmens. Det bidde ett ganska fantastiskt litet samtal som går från fullkmlig förrvirring till total förträngning.
- Kvinnor, alltså mänskliga kvinnor, dom producerar ju också ägg, men det blir ju som ingentingen man kan äta av det.. säger Radioprataren. Skulle man kunna säga att ägget egentligen är höns mens..? om man drar det såpass... för kvinnor får ju mens när dom.. tappar ägg..
Ingen får veta, tror jag att han tänker. Hela äggindustrins vara/icke vara ligger på mina axlar nu, tror jag han tänker. Så han säger:
- Det törs jag väl inte säga.. att det funkar så.. utan hönan har väl alltid lagt ägg.
Här går han upp i falsett och blir märkbart pressad. Kanske känner han att det inte är argument nog dethär med att hönan "alltid har lagt ägg".
- Hönsmens, det låter lite.. otrevligt... säger en annan Radiopratare.
- Ja, det låter jätteotrevligt, fortsätter den första Radioprataren. Men jag tänker att det ändå är så som det går till.
- Nä det tror jag nog inte att det gör.. replikerar den så kallade äggproducenten och börjar svamla om att man faktiskt till och med kan äta befruktade ägg, bara man inte har värmt och ruvat på dem. Ägg som befruktats av tuppsperma.
Där räddade han sig och äggindustrin ur en jobbig sits! Om konsumenten tycker det är "lite otrevligt" med mensägg så har hen nog ingenting emot sperm-infused-menstruation.
Nämen fan. Stackars ägg-killen, jag fattar att det är en jobbig fråga. Men även om det kanske inte är något hönshållaren tycker att vi borde prata så mycket om, så är ägg hönans motsvarighet till mens. Så nu när dessa dagar av ägghalvor, äggröra, äggakaka och godisägg börjar komma till en ände tycker jag att vi alla ska ta ett ögonblick att tänka över vad det egentligen är vi firar. Jag är den första att säga det: GLAD HÖNSMENSFEST!
Sjävlutlämningsvikt, bajsmens och finska lösningar
För att parafrasera Bill Haders helt fantstiska karaktär Stefon på SNL kan man hävda att Charlotte Roches vulgärentusiastiska bok Våtmarker (eller Feuchtgebiete som den heter på tyska) har allt (och sedan räknar han på fingrarna): tampongvägran och mensblodstussar; fittslem med kesokonsistens; bajsromantik; avokadoonani; dryck av egen spya; analfissursoperationskonsrekvenser och rövrakning... och så vidare. Listan år lång och uppseendeveckande.
Läsningen var en ren njutning (trots ett par tillfällen då det hade varit fint om man inte hade ätit flingor och fil just när man läste det) från början till någonstans nära slutet när både Charlotte och jag tröttnade på vår rumpopererade hjältinna. Men det var, i alla fall, väldigt frigörande att läsa svart på vitt i Times New Roman så många rader om kroppsvätskor i och ur alla hål, in och ur alla hål. Första gången jag någonsin läst text om hur det ser ut när äggviteslemmet från fittan blir en slemmpelare som förbinder könsöppning och toalettvattenyta. Hur man dubbelvikt spanar ner i stolen, väntar ut slutet och beundrar hur det kleggar ihop sig igen när det kommer ner i vattnet. Första gången jag någonsin tänkt på att jag faktiskt gör sådär. Och första gången jag insåg att andra också gör det. Roche beskriver hur kittlande skönt det är att dra ut ett långt hårstrå som fastnat mellan blygdläpparna, och det fattar jag först när jag läser det att det är. Jag har varit med om det så många gånger men har inte tänkt på att det faktiskt är skönt, och inte ens att det liksom alls hänt. Litegranna är det ju att syns inte finns inte.
Våtmarker har ett par exempel på fullkomligt systerskap och inkännkänningsinsikt. Det finns fler men jag vet inte om jag vill gå längre. Det privata är politiskt, men var går gränsen till att det bara blir äckligt? Charlotte kan ju gömma sig bakom ett alterego, men det kan inte jag. Charlotte går för övrigt över den gränsen fler gånger, och det tål att tänkas på om det är kontraproduktivt eller inte..
Missförstå mig rätt. Jag är helt för äckel. På rätt nivå och utfört på rätt sätt, kan äckel provocera fram förändring, stärkning och bättring, och inte minst kan det säga oss så mycket om sakernas tillstånd. Att kidsen skriker fy åt armhår är, om än obegripligt och liksom tragikomiskt, i alla fall informerande. Det säger oss något om sakernas tillstånd. Ett argt djur i mig skanderar: Menstruera Mera och låt det gärna rinna mens i armhåret! Det ger mig vatten på min menskvarn. Det är viktigt att vara äcklig. Charlotte Roche är äcklig. Jag är äcklig. Det är äckligt med mens, sa någon. Menstruera mera, sa jag. Men det är också viktigt att vara försiktig med människorna, sa min utomjordiska overlord och mentor. Ja, det är viktigt att vara lagom äcklig sa jag. Hen nickade och drog sig tillbaka till skuggorna.
Det är frigörande och stärkande att vara äckligt ärlig med det mest privatpolitiska. Och samtidigt är det, i all sanning och ärligt talat, också riktigt genant.
Jag provade en ny menskopp under min förra mens och den har sina tydliga fördelar framför den andra menskoppen jag har provat att det känns mycket angeläget att dela med mig av det till allmänheten. Men jag tycker faktiskt att det är lite pinsamt. Det i sig är också pinsamt. Ska jag bli fåfäng nu helt plötsligt, vad hände där? Jag vill berätta för er om menskoppsproblem och lösning. Håll inte mina röda kinder emot mig, låt mig ha en fas av tillfällig hämning och håll mig i handen när jag sjunger:
Det gör inte ont när man bajsar eller fiser med Lunettes menskopp.
För er som har provat menskopp, så kanske eller kanske inte, det här är ett känt problem. I avsaknad av några källor att hänvisa till så måste jag bli privat: Jag bajsar mycket när jag har mens. Det har jag hört att många gör, och jag har hört att det beror en del på hur livmodern är lutad. (Det skulle jag btw gärna ha en tillförlitlig källa på - säg till om ni har.) Jag har överlag lite lagom mycket problem med bajs och gas både under mens och annars. Jag älskar älskar älskar menskoppen överlag men min kärlek har varit blind och jag har förlåtit den (Divacup) allt för många svek och övergrepp. Så fort jag behövde bajsa, fisa eller till och med när gas behövde passera det krön som jag ser framför mig när jag föreståller mig hur det ser ut i ändtarmen när divakoppen trycker på genom slid-äntarmsväggen (vad heter den?) så har det gjort ganska så jätteont. Någon gång har det faktiskt till och med svartnat för ögonen. Och som ni säkert förstår så sker det med rätt så små och rätt så jämna mellanrum när jag har mens. Eftersom ändtarmsaktiviteten då är extra hög. Alltså: om det finns en period under månaden som jag inte skulle vilja ha ont när något ska passera ut ur min ändtarm så är det under min mens. No doubt.
Jag tror jag har tänkt att det är nog bara jag som har satt den fel och som är gjord lite konstigt och jag hatar tamponger och min menskopp är så bra i övrigt så jag älskar älskar älskar min kopp. Jag förlät min kopp flerfaldig smärta per dag! Det känns mer och mer absurt ju mer jag tänker på det. Man är ju så van vid smärta under mens, så det har liksom gått mig förbi. Och så har jag inte läst om det. Jag har läst om att folk har lite svårt att få den att sluta tätt, jag har läst om att folk känner sig lite kissnödiga av den, jag har läst tipps och tricks om hur man ska få ut den och sätta in den på ett smidigt sätt. Men jag har inte läst om menskopp+bajs-och-fis. Så därför måste jag skriva om bajs-och-fis-mens och få ner på pränt att det är ett problem med vissa menskoppar och att det finns en lösning. Stefon skulle säga: The new hottest cup is ”Lunette” (sjungen med lilla-sjöjungfrun-röst)... This cup has everything: rainbow colors, the usual cup-mucus-friendly influende on your vagina, painfree poops and farts, a new-thinking Finnish founder.. Och så skulle Seth Meyers fråga: I’m sorry.. what?!? Och så skulle jag komma in med en live infomersial om Lunette och om hur Heli Kurjanen (Lunette founder) inte blåöggt och naivt lät sig förledas av den första generationen menskopp utan gav liv till en ny istället. Tusen tusen Kitos Heli. Den är lättare att rengöra, kommer i fina färger och är gjord i Finnland. All good things. Men framförallt är den alltså mjukare. Sing hallelujah! Att den är mjukare gör att det inte gör ont när man bajsar och fiser. Praise the Finnish menstruation-godess! The days of unnecessary pain are gone! The word i on my vaginal lips, say the word!
Så, då var det sagt.
Stoppa tampongerna i öronen istället
MsMenstruation kvittrar
And so we say we are menstruating
Bananbladsbindor
Tack Wikipedia
Plug, Shove, Love
"Shove it!" av Isa Menziest, 2001, Brons, ca: 1 meter x 0.30 meter
Menskonstnären Isa Menziest skriver: ”I (...) think that in this allegedly "post-feminist" era we need to seriously examine the ways we are manipulated - with all its marketing-generated connotations of freedom, the word "tampon" actually means "plug." The idea of celebrating aspects of feminine culture - especially the once taboo subject of menstruation - is also a key theme."
Word girl. Shove it.
TweetHygiendöden
Fasen vad fint med uppbackning från gammelmedierna, kanske man tänker först när man får höra om en mensartikel på aftonbladet.se med kanonrubriken Mens – nu ska vi bryta tabun. Fy fasen vad fint med gratismens, kanske man säger när man får höra om en tjänst där man kan få gratis tamponger. Sjujädrans vad underbart med en kampanj för att bryta menstabun!, kanske man utbrister när man får läsa att SCA har startat en sådan. Och jo, man får tänka så. Man får tänka alla dom tankarna. HURRA! får man tänka. Man får tänka Hipp hipp! och Ja må dom leva! Man blir ju nästan lite tårögd av lycka när man läser kommentarsfältet på aftonbladet där läsarna har delat med sig av sina bästa menshistorier. Tack aftonbladet! Tack Helena Utter (skribenten). Och självklart vill folk ha gratis mensskydd. Folk bör få gratis mensskydd. Folk bör berätta menshistorier! Men kan vi inte försöka lyfta blicken från klorblekta slemhinneförstörande giftiga tampongsjuklingar och vingbeklädda könshårsklistriga ljusblådetaljerade blekbindor? Och kan vi inte sluta prata om mens som en hygienisk fråga. Kan inte mens få va en kroppslig fråga? En samhällsfråga? En smakfråga? Vadsomhelst utom en hygienfråga!
Kampanjen kallas "Period. Hygene Matters - an initiative by SCA" och hävdas syfta till att öka kvinnors välbefinnande.
Jag tror verkligen att staben på SCA vill väl (trots vissa komprometterande omständigheter som jag kommer till snart) men dom gör samma fel som så många andra (vilket inte är så konstigt, men det kommer jag till snart); de pratar om mens som något som man ska sudda sudda bort. Lycka och välbefinnande skapas om man uppnår fullkomlig hygienitet.
I SCA:s rapport Hygien berör (Hygiene Matters) redovisas att 56 procent av de tillfrågade kvinnorna att "mens får dem att känna sig obekväma i sociala sammanhang" och vidare kan man läsa att SCA inte tycker att "en naturlig kroppslig cykel som mens (...) ska behöva påverka kvinnors frihet att fullt ut delta i samhället". Och det här applåderar jag, och jag instämmer till fullo; bort med menstabun! Kvinnor ska få må bra! Jää!
Men SCA är inte en organisation som främst jobbar för kvinnors välbefinnande. Det är ett företag som främst jobbar med kvinnors hygien. Och det är en avsevärd skillnad. SCA får in enorma summor pengar på att vi droppande, drippande menstruerande köper deras jävla "Ha-en-bra-dag-varje-dag!" engångsprodukter. SCA är Libresse. Det är företaget som gör Libresse bindor och tamponger. Libresse är inte välbefinnande. Libresse är inte ens hygien. Libress är onödigt, miljövidrigt, blåvätskelögnaktig bakåtsträveri. Det här är en kampanj för att använda töntengångsmensskydd, och det tänker jag inte applådera.
Det känns lika missriktat med gratistampongerna. Gratis mensskydd med reklam på? Ja, jättebra och lönsam idé men hjälper det menstruerande att få ökat välbefinnande? Nä. Tamponger skapar inte ökat välbefinnande. Tamponger skapar äcklig lukt, tampongsjuka, uttorkade slemhinnor och stopp i avloppen.
Två tappra rymningsförsök från en dödsdömd industri. När våra barnbarn frågar oss hur det var att ha mens på 10-talet ska vi chocka dem med hissnande berättelser om engångsbindor och slemsugartamponger. "Hua hua ja så var det förr i världen", ska vi säga. Kul att titta fram.
Om vi tittar bak lite också: Jag var faktiskt på ett möte med en kvinna på SCA för ett par år sedan. Vi skulle prata mens. En mensutställning var det nog till och med (det är ju ofta det). Jag såg väldigt mycket fram emot att träffa henne. Jag var typ 22 år och gick på mensröda moln genom gliddörren på svenska huvudkontoret i Mölndal, sa med darrande röst till personen in receptionen att jag skulle träffa Förnamn Efternamn. Hjärtat bultade, tankarna virvlade runt i brösten och magen, skapade elektricitet med all sin rörelse. Jag var elektrifierad av menstänk och trodde att jag hade hittat mina likar, att det här var början på något stort. Men jag blev snart väldigt besviken. Jag möttes av så mycket "men det låter inte hygieniskt" och "får man inte blod på händerna?" och "det är ju viktigt att man känner sig fräsch" när jag pratade om flergångsalternativa mensskydd och att ta ut mensen ur trosorna in i offentligheten. "Fräsh" är ju ett så trevligt ord att använda i sammanhanget. Med "fräsh" och "hygien" som ledord talar man alltså om att ta bort tabustämpeln från mens. Är ni med? Låt mig förtydliga: men ord som är totala motsatsord till mens (ja inte ens jag skulle kalla mens fräscht och hygieniskt) rubricerar man sin kampanj för att ta bort tabun från den.
Missförstå mig inte. Jag är glad att de gör kampanjen, för jag tror den ger finfina ringar på vattnet. Men i deras utformande? Med dem som avsändare? No way José att jag lyfter på aktivisthatten. "Period. Hygene Matters"? Snarare "Hygien spelar roll. Punkt slut." SCA kan ta sin kampanj och stoppa upp den i födslokanalen istället. Tack.
Tamponglampa
Menskonferens
"The 19th Biennial Meeting of the Society for Menstrual Cycle Research (SMCR) will be hosted in Pittsburgh's East End at the Woodland Campus of Chatham University, June 2-4. 2011. This year’s conference theme, Embodied Consciousness, Informed Choices: Critical Perspectives on the Menstrual Cycle, offers a stimulating opportunity to explore a variety of perspectives on the menstrual cycle."
Åh vad jag vill åka dit. Åh vad jag vill åka dit. Det händer sig alltså vartannat år att folk som forskar om och/eller jobbar med mens träffas och pratar om det. Det är Society for Menstrual Cycle Research som håller i spakarna. Vilken himmelsk organisation. Dom har en blogg också, som kan föda oss alla med ett regelbundet mensinformationsflöde.
En menstruerande kvinna som...
- får mens när hon är 13 år och slutar när hon är 51 år (vanliga åldrar i sammanhanget) - har mens i 38 år.
- har regelbunden mens en gång/ månad - blöder 12 gånger/år
- blöder i fem dagar/ menstruation - blöder 60 dagar/år (12x5)
- blöder i ca 2280 dagar under sitt liv (38x60), det är lite mer är 6 år sammanlagt
- använder tamponger som mensskydd
- använder 5 tamponger/dag (sätter i en på morgonen kl 7, byter kl 11, kl 15, kl 19, kl 23)
- använder 11 400 tamponger under sin livstid.
Rätta mig om jag har fel.
Samma kvinna behöver bara använda 1-2 menskoppar (högerklick: lägg till stavning) per livstid. Värt att tänka på.
