Alla hjärtans blödiga dag

En av mina bästa vänner fick mens på alla hjärtans dag. Jag mins det som igår. Jag blev så avundsjuk (man ville ju hemskt hemskt gärna ha mens, könshår och bygel-BH back in the days). Kan fortfarande känna att hade man fått välja en dag att ha som sin Menstruversary, så hade det ju lätt varit just idag. Alla hjärtans dag; så passande röd och nästan blodig på nått sätt.
Jag fick min första på påsklovet efter det. Som ett härligt, blodigt brev på posten (ja, eller i den gulrandiga lindextrosan då). Idag har jag också mens. Mensmensmens. Och så är jag blödig. Alla hjärtans blödiga dag, helt enkelt.


Trots att kvinna vanligen blir blödig till humöret just vid den månatliga blödningen har ordet blödig och blodbadet i brallan tydligen ingen relation. Ordet blödig kommer enligt Svensk etymologisk ordbok av danskans ord för blöt; blød. Men det är ju aldrig riktigt säkert när det kommer till ords ursprung. Jag förordar därför en ny tolkning: Att blödig kommer av att blöda. Man kan ju lätt tänka sig att bonde säger till bondfru: "Agda, jag tyar änte längre, nu får du sluta vara så från vettet blödig", när bondfrun Agda för fjärde gången den eftermiddagen (för 250 år sedan) började lipa när hon tänkte på vilken fin skörd det blivit det året. Bonden visste ju säkerligen lika väl som bondfrun själv att hon hade besök av den röda faran. Förr i tiden var det mycket svårt att dölja ett faktum som detta. Mycket tyder på att man inte ens försökte. Det vill säga att vi retirerat i vår syn på menstruation. Det vill säga att vi har mycket att lära av våra förmödrar och förfäder. Kanske skämdes man mindre för sin mens förr i tiden? Jag skall fråga den äldsta kvinnan jag känner och återkomma med resultat.




Kommentarer
Postat av: alf

Förtjusande tema...i jakten på "friheten"?...eller "befrielsen". Jag känner plötsligt att jag vill vara gammal och som romantiker är det något besvärande...har man dessutom kört hela sitt liv på prinsessetemat, där man själv är riddaren så är det inte helt bekvämt att vandra omkring i denna pragmatiska syn på livet. (I mitt inre matchas en utmaning kring frihetsbegreppet, men jag känner att det lämpar sig att hålla igen...till förmån just för den personliga integriteten, romantiken och de yngres rätt att trampa ny mark, rätten att få på käften helt enkelt.) Samtidigt skulle det kunna avdramatisera och hjälpa ännu yngre blivande kvinnor i deras "ångest?" - jag är lite kluven till vad jag tycker.

Sen tillskriver jag spänsten i språket stort värde, samt själva frodigheten...och där kan det inhämtas en del pluspoäng.



Jag (jag,jag,jag) drabbades i mitt tidigare liv av frågan: Hur kan det komma sig att killar är så intresserade av kvinnobröst? (Jag tänkte. ÄR HON INTE KLOK?) ...Det är ju bara två fettvävnader, sa hon. -Men vadfan, här har man lagt hela sin ungdomsepok åt att skriva dikter ...TILL TVÅ FETTVÄVNADER??? Fattar du? JAG ÄR INTE INTRESSERAD AV DEN INFORMATIONEN, jag vill idealisera, drömma, skriva dikter och inte slafsa omkring i kvinnokroppens enfaldiga enskildheter.



Hur som helst betyder blödig vek. Man vänder bort blicken för slippa se, man är blödig.

En kvinna är aldrig blödig (vek) i samband med menstruation. Hon är sur, matt, irriterad, aggressiv man aldrig någonsin blödig...



Tant Agda är sentimental, rörd och allt annat än blödig.



Nej, jag glömmer alltihop, rider i väg på min vita springare, klättrar rakt upp för tornet och räddar en prinsessa från fångenskap istället, så får du folkbilda och befria tabun...



"Det vill säga att vi har mycket att lära av våra förmödrar och förfäder."



Jaså.

2010-06-06 @ 18:29:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0