Vilse i lingonskogen

För att parafrasera Bill Haders helt fantstiska karaktär Stefon på SNL kan man hävda att Charlotte Roches vulgärentusiastiska bok Våtmarker (eller Feuchtgebiete som den heter på tyska) har allt (och sedan räknar han på fingrarna): tampongvägran och mensblodstussar; fittslem med kesokonsistens; bajsromantik; avokadoonani; dryck av egen spya; analfissursoperationskonsrekvenser och rövrakning... och så vidare. Listan år lång och uppseendeveckande.

Läsningen var en ren njutning (trots ett par tillfällen då det hade varit fint om man inte hade ätit flingor och fil just när man läste det) från början till någonstans nära slutet när både Charlotte och jag tröttnade på vår rumpopererade hjältinna. Men det var, i alla fall, väldigt frigörande att läsa svart på vitt i Times New Roman så många rader om kroppsvätskor i och ur alla hål, in och ur alla hål. Första gången jag någonsin läst text om hur det ser ut när äggviteslemmet från fittan blir en slemmpelare som förbinder könsöppning och toalettvattenyta. Hur man dubbelvikt spanar ner i stolen, väntar ut slutet och beundrar hur det kleggar ihop sig igen när det kommer ner i vattnet. Första gången jag någonsin tänkt på att jag faktiskt gör sådär. Och första gången jag insåg att andra också gör det. Roche beskriver hur kittlande skönt det är att dra ut ett långt hårstrå som fastnat mellan blygdläpparna, och det fattar jag först när jag läser det att det är. Jag har varit med om det så många gånger men har inte tänkt på att det faktiskt är skönt, och inte ens att det liksom alls hänt. Litegranna är det ju att syns inte finns inte.

Våtmarker har ett par exempel på fullkomligt systerskap och inkännkänningsinsikt. Det finns fler men jag vet inte om jag vill gå längre. Det privata är politiskt, men var går gränsen till att det bara blir äckligt? Charlotte kan ju gömma sig bakom ett alterego, men det kan inte jag. Charlotte går för övrigt över den gränsen fler gånger, och det tål att tänkas på om det är kontraproduktivt eller inte..

Missförstå mig rätt. Jag är helt för äckel. På rätt nivå och utfört på rätt sätt, kan äckel provocera fram förändring, stärkning och bättring, och inte minst kan det säga oss så mycket om sakernas tillstånd. Att kidsen skriker fy åt armhår är, om än obegripligt och liksom tragikomiskt, i alla fall informerande. Det säger oss något om sakernas tillstånd. Ett argt djur i mig skanderar: Menstruera Mera och låt det gärna rinna mens i armhåret! Det ger mig vatten på min menskvarn. Det är viktigt att vara äcklig. Charlotte Roche är äcklig. Jag är äcklig. Det är äckligt med mens, sa någon. Menstruera mera, sa jag. Men det är också viktigt att vara försiktig med människorna, sa min utomjordiska overlord och mentor. Ja, det är viktigt att vara lagom äcklig sa jag. Hen nickade och drog sig tillbaka till skuggorna.

Det är frigörande och stärkande att vara äckligt ärlig med det mest privatpolitiska. Och samtidigt är det, i all sanning och ärligt talat, också riktigt genant.

Jag provade en ny menskopp under min förra mens och den har sina tydliga fördelar framför den andra menskoppen jag har provat att det känns mycket angeläget att dela med mig av det till allmänheten. Men jag tycker faktiskt att det är lite pinsamt. Det i sig är också pinsamt. Ska jag bli fåfäng nu helt plötsligt, vad hände där? Jag vill berätta för er om menskoppsproblem och lösning. Håll inte mina röda kinder emot mig, låt mig ha en fas av tillfällig hämning och håll mig i handen när jag sjunger:

Det gör inte ont när man bajsar eller fiser med Lunettes menskopp.

För er som har provat menskopp, så kanske eller kanske inte, det här är ett känt problem. I avsaknad av några källor att hänvisa till så måste jag bli privat: Jag bajsar mycket när jag har mens. Det har jag hört att många gör, och jag har hört att det beror en del på hur livmodern är lutad. (Det skulle jag btw gärna ha en tillförlitlig källa på - säg till om ni har.) Jag har överlag lite lagom mycket problem med bajs och gas både under mens och annars. Jag älskar älskar älskar menskoppen överlag men min kärlek har varit blind och jag har förlåtit den (Divacup) allt för många svek och övergrepp. Så fort jag behövde bajsa, fisa eller till och med när gas behövde passera det krön som jag ser framför mig när jag föreståller mig hur det ser ut i ändtarmen när divakoppen trycker på genom slid-äntarmsväggen (vad heter den?) så har det gjort ganska så jätteont. Någon gång har det faktiskt till och med svartnat för ögonen. Och som ni säkert förstår så sker det med rätt så små och rätt så jämna mellanrum när jag har mens. Eftersom ändtarmsaktiviteten då är extra hög. Alltså: om det finns en period under månaden som jag inte skulle vilja ha ont när något ska passera ut ur min ändtarm så är det under min mens. No doubt.

Jag tror jag har tänkt att det är nog bara jag som har satt den fel och som är gjord lite konstigt och jag hatar tamponger och min menskopp är så bra i övrigt så jag älskar älskar älskar min kopp. Jag förlät min kopp flerfaldig smärta per dag! Det känns mer och mer absurt ju mer jag tänker på det. Man är ju så van vid smärta under mens, så det har liksom gått mig förbi. Och så har jag inte läst om det. Jag har läst om att folk har lite svårt att få den att sluta tätt, jag har läst om att folk känner sig lite kissnödiga av den, jag har läst tipps och tricks om hur man ska få ut den och sätta in den på ett smidigt sätt. Men jag har inte läst om menskopp+bajs-och-fis. Så därför måste jag skriva om bajs-och-fis-mens och få ner på pränt att det är ett problem med vissa menskoppar och att det finns en lösning. Stefon skulle säga: The new hottest cup is ”Lunette” (sjungen med lilla-sjöjungfrun-röst)... This cup has everything: rainbow colors, the usual cup-mucus-friendly influende on your vagina, painfree poops and farts, a new-thinking Finnish founder.. Och så skulle Seth Meyers fråga: I’m sorry.. what?!? Och så skulle jag komma in med en live infomersial om Lunette och om hur Heli Kurjanen (Lunette founder) inte blåöggt och naivt lät sig förledas av den första generationen menskopp utan gav liv till en ny istället. Tusen tusen Kitos Heli. Den är lättare att rengöra, kommer i fina färger och är gjord i Finnland. All good things. Men framförallt är den alltså mjukare. Sing hallelujah! Att den är mjukare gör att det inte gör ont när man bajsar och fiser. Praise the Finnish menstruation-godess! The days of unnecessary pain are gone! The word i on my vaginal lips, say the word!

Så, då var det sagt.